Hårfärgning

Det går att färga håret utan att riskera varken hälsan eller miljön - antingen med hjälp av färgväxter och andra naturliga råvaror, eller med en särskild sorts färg som inte verkar kemiskt utan genom en fysikalisk process. Det finns också en sorts toning som är en blandning av växtingredienser och syntetiska pigment. Uppljusning kan man göra i form av slingor. Möjligheterna är många, och alla produkterna är fria från skadliga kemikalier, har låg allergirisk och låg miljöpåverkan. Läs mer om allergisäkerhet.

En färgning med rena örthårfärger täcker sällan den egna hårfärgen helt, men ger vackra naturliga nyanser med bra hållbarhet. Färgväxter som henna, indigo, rabarberrot, valnötsskal m.fl. verkar genom att det naturliga färgämnet sätter sig som en hinna utanpå hårstrået.

Läs mer om växtfärgning.

Bra täckförmåga och fantastisk lyster kännetecknar de här färgerna, som fäster i hårstråna genom en fysikalisk process. Ingen oxidation sker, och färgerna innehåller med andra ord inte väteperoxid, och inte heller toluendiaminer, fenylendiaminer (PPD), resorcinol, parabener eller ammoniak. De bör tålas bra av dem som är allergiska mot vanliga oxidationsfärger.

Läs mer om de här färgerna.

Klassisk toning eller semi-permanenta hårfärger passar bäst när man vill prova att förändra sin hårfärg utan att göra det permanent. Färgen täcker inte helt, och den tvättas ur mer eller mindre på ett antal veckor, lite olika från hår till hår. Runt 6-12 tvättar kan vara ett riktmärke. Den ger inte någon skarp kant vid utväxten. Läs mer på färgsidan.

Helblondering bör man inte göra, eftersom hudkontakt med höggradigt uppljusande produkter medför risker. Däremot kan vi ljusa upp håret genom skonsam slingblekning med slinghätta eller andra tekniker. Slingmedlen är behagliga och har ingen skarp lukt. Det går att få vackra naturliga solblekta till guldblonda och ljusblonda nyanser och även kallare blonda toner, med hjälp av kolorering i ett separat steg. Läs mer om slingor.